Arkiv
Det mångkulturella hyckleriet
Kulturmarxismen påstås härja fritt i de svenska medierna. Mångåriga konsumenter av tidningar, radio och tv kan skriva under på detta, särskilt när de fått upp ögonen för den alternativa nyhetsförmedlingen på Internet. Privatbloggare, eller så kallade barfotajournalister kan dessutom skriva oerhört vasst om tabubelagda ämnen. I jämförelse med dessa frågar man sig vart de verkliga, grävande journalisterna tog vägen. I takt med politiseringen av kontroversiella frågor verkar det mesta grävandet ha dött ut.
En undersökning gjord av Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen, visade att 70 procent av de svenska journalisterna röstar på Vänsterpartiet. Kan de då bortse från sin politiska färg och skriva objektiva artiklar? Det verkar inte så. Folk har helt enkelt börjar tröttna på den ständiga propagandan i medierna, vilken ekar ihåligare och ihåligare allteftersom verkligheten tränger sig på. Kan det vara den verkligheten som media försöker beskriva? frågar sig allt fler medborgare nuförtiden. Svar: nej. Siffrorna talar sitt tydliga språk: tidningarnas upplageminskningar är oroväckande – för vissa. Massaindustrin drabbas, men det fria ordet sörjer inte.
För verklighetens folk (blir jag stämd av KD nu för stöld av immateriell egendom?) är detta inte särskilt sorgligt. Att rösta med fötterna (dvs. sluta köpa eller prenumerera på dessa förljugna och ofta ytliga tidningar, att säga upp tv-licensen) är ett sätt att få till stånd en förändring.
Politiker och journalister, i en ohelig allians, tror att de sitter på nyckeln till de ”rätta” kunskaperna, dvs. de politiskt korrekta. De talar sig gärna varma för mångkulturen, men när man börjar syna dem i sömmarna, är det väldigt få som verkligen lever som de lär. De bor inte i dessa kulturellt så berikande områden. Vid en närmare betraktelse visar sig det sig att det är just dessa personer, som håller sina egna åsikter för mer ädla, som är de värsta hycklarna. Här följer en lista över inflytelserika personer som förespråkar mångkultur men som inte bor ”mångkulturellt”:
Mona Sahlin (S) – Duvnäs (Nacka)
Thomas Bodström (S) – Boo (Nacka)
Leif Pagrotsky (S) – Boo (Nacka)
Margot Wallström (S) – Hammarö
Luciano Astudillo (S) – Ribersborg (Malmö)
Laila Freivalds (S) – Nockeby
Carin Jämtin (S) – Enskede
Ibrahim Baylan (S) – Hägersten
Bosse Ringholm (S) – Enskede
Pär Nuder (S) – Österskär (rikt villaområde i Åkersberga)
Anna Ardin (S) – Södermalm
Göran Persson (S) – Hyltinge socken (Flens kommun)
Lars Ohly (V) – Liljeholmen
Ida Gabrielsson (V) – Sundbyberg Centrum
Anki Ahlsten (V) – Södermalm
Jens Holm (V) – Hammarby Sjöstad
Josefin Brink (V) – Liljeholmen
America-Vera Zavala (V) – Brämaregården (Göteborg)
Maria Wetterstrand (MP) – Tullinge
Peter Eriksson (MP) – Morjärv (Kalix kommun)
Birger Schlaug (MP) – Vingåker
Maria Ferm (MP) – Södermalm
Gustav Fridolin (MP) – Nockeby
Bodil Ceballos (MP) – Axmar (Småort i Gävle kommun)
Mats Pertoft (MP) – Hölö (Liten ort utanför Södertälje)
Fredrik Reinfeldt (M) & Filippa Reinfeldt (M) – Näsbypark
Gunnar Hökmark (M) – Östermalm
Carl Bildt (M) – Östermalm
Per Schlingmann (M) – Nacka
Sven-Otto Littorin (M) – Norrmalm
Göran Lennmarker (M) – Nacka
Bo Lundgren (M) – Djursholm
Anders Borg (M) – Östra Vingåker Tegelbruket (utanför Katrineholm)
Tobias Billström (M) – Davidshall (Malmö)
Susanna Haby (M) – Knislinge (liten ort i Östra Göinge)
Annicka Engblom (M) – Rödeby (Karlskrona kommun)
Sten Nordin (M) – Södermalm
Margareta af Ugglas (M) – Östermalm
Jan Björklund (FP) – Bromma Kyrka
Birgitta Ohlsson (FP) & Mark Klamberg (FP) – Vasastan
Fredrik Malm (FP) & Gulan Avci (FP) – Kungsholmen
Erik Ullenhag (FP) – Vasastan
Frida Johansson Metso (FP) – Vasastan
Bengt Westerberg (FP) – Södermalm
Birgit Friggebo (FP) – Vasastan
Lars Leijonborg (FP) – Vasastan
Adam Cwejman (FP) – Lunden (Göteborg)
Torkild Strandberg (FP) – Borstahusen (Landskrona)
Ola Ullsten (FP) – Havdhem (Gotland)
Göran Hägglund (KD)- Bankeryd (mindre ort utanför Jönköping)
Alf Svensson (KD) – Gränna
Ella Bohlin (KD) – Norrmalm
Mats Odell (KD) – Täby
Maud Olofsson (C) – Högfors (Robertsfors kommun)
Fredrick Federley (C) – Hammarby Sjöstad
Anders Flanking (C) – Styrsö (Ö utanför Göteborg)
Gudrun Schyman (FI) – Simrishamn
Veronica Svärd (FI) – Södermalm
Kirsti Kolthoff (FI) – Österbybruk (Östhammar kommun)
Christian Engström (PP) – Boo (Nacka)
Ann-Charlotte Marteus (Expressen) – Vasastan
Martin Aagård (Expressen) & Natalia Kazmierska (Expressen) – Södermalm
Gunilla Brodrej (Expressen) – Hägersten
Arne Ruth (f.d. kulturchef på Expressen) – Vasastan
Henrik Rydström (Expressen, Barometern) – Boholmarna utanför Kalmar
Cecilia Hagen (Expressen) – Djurgården
Jan Helin (Aftonbladet) – Ålsten (Bromma)
Lena Sundström (Aftonbladet, Tv4) – Gamla Enskede
Mats Deland (Aftonbladet) – Enskede
Lena Mellin (Aftonbladet) – Pungpinan
Jan Guillou (Aftonbladet) – Östermalm
Peter Kadhammar (Aftonbladet) – Östermalm
Katarina Wennstam (Aftonbladet) – Nacka
Helle Klein (Aftonbladet) – Gröndal
Katrin Kielos (Aftonbladet) – Södermalm
Andreas Malm (DN) – Åkeshov
Niklas Ekdahl (DN) – Södermalm
Gunilla Herlitz (DN) – Lidingö
Peter Wolodarski (DN) – Östermalm
Maciej Zaremba (DN) – Södermalm
Mustafa Can (DN) – Östermalm
Göran Rosenberg (DN) – Vasastan
Eva Hamilton (Svt) – Gustavsberg
Annie Wegelius (Svt) – Östermalm
Lina Makboul (Svt) – Annedal (Göteborgs innerstad)
K-G Bergström (Svt) – Ålsten (Bromma)
Janne Josefsson (Svt) – Åstol (ö utanför Tjörn)
Lennart Persson (Svt) – Lorensberg (Göteborg)
Natanael Karlsson (Svt) – Södermalm
Eva Landahl (Svt) – Södermalm
Stina Dabrowski (Svt) – Stocksund
Margit Silberstein (Svt) – Kungsholmen
Axel Gordh Humlesjö (Svt) – Brämaregården (Göteborg)
Belinda Olsson (Svt) – Gröndal
Musse Hasselvall (Svt) – Vasastan
Jan Scherman (Tv4) – Södermalm
Lars Weiss (Tv4) – Östermalm
Malou von Sivers (Tv4) – Nockeby
Karin Swärd (Tv4) – Sunnersta (rikt villaområde i södra Uppsala)
Phil Poysti (Tv4) – Danderyd
Lennart Ekdahl (Tv4) – Äppelviken
Lena Smedsaas (Tv4) – Lahäll (Täby)
Alexandra Pascalidou (SR) – Södermalm
Täppas Fogelberg (SR) – Gamla Stan
Tomas Tengby (SR) – Kungsladugård (Göteborg)
Annika Lantz (SR) – Hägersten
Pontus Mattsson (SR) – Enskede
Nina Glans (SR) – Olivedal (Göteborg)
Anna Jaktén (SR) – Masthugget
Ola Sandstig (SR) – Kungsladugård (Göteborg)
Tithi Hahn (SR) – Vasastan
Kristofer Morén (SR) – Burträsk (Skellefteå kommun)
Alice Petrén (SR) – Östermalm
Jonas Bonnier (Bonnier AB) – Djurgården
Carl-Johan Bonnier (Bonnier AB) – Djurgården
Pontus Bonnier (Bonnier AB) – Östermalm
Åke Bonnier (Bonnier AB) – Gamla Stan
Eva Bonnier (Albert Bonniers förlag) – Djurgården
Karl Otto Bonnier (Albert Bonniers förlag) – Östermalm
Amelia Adamo (Bonniers veckotidningar) – Södermalm
Robert Aschberg (Tv3, Expo) – Södermalm
Erik Sidenbladh (Expo) – Djurgården
Richard Slätt (Expo) – Hägersten
Charles Westin (Expo) – Saltsjöbaden
Björn Linell (Bonnier AB, Expo) – Vasastan
Nisha Besara (Dagens Arena) – Johanneshov
Anna Skipper (Tv3) – Värmdö
Heidi Avellan (Sydsvenskan) – Davidshall (Malmö)
Dominika Peczynski (bloggare och samhällsdebattör) – Södermalm
Isabella Löwengrip (M, bloggare) – Lidingö
Jerzy Sarnecki (Kriminolog) – Lidingö
Wanja Lundby-Wedin (LO) – Norrmalm
Leif Silbersky (Advokat) – Östermalm
Calle Schulman (återkommande gäst i Tv4:s morgonsoffa) – Hammarby Sjöstad
Agneta Pleijel (PEN-klubben) – Södermalm
Lars Adaktusson (Tv8) – Norrmalm
Tomas Böhm (författare) – Vasastan
Soran Ismail (komiker) – Kungsholmen
Mårten Andersson (komiker) – Liljeholmen
Henrik Dorsin (komiker) – Kungsholmen
Anita Dorazio (flykting och asylkommitéernas riksråd) – Lidingö
Stefan Löfven (IF Metall) – Norrmalm
Lena Einhorn (återkommande gäst i diverse debattprogram) – Södermalm
Lena Posner-Körösi (SKMA) – Lidingö
Åke Ortmark (Tv8, Humanisterna) – Ingarö
Mattias Gardell (”antirasistisk” forskare) – Södermalm
Torbjörn Elensky (samhällsdebattör) – Södermalm
Magnus Sandelin (”Expert” på högerextremism) – Hindås i Härryda kommun
Svante Weyler (Samhällsdebattör) – Enskede Gård
Thomas Idergard (Samhällsdebattör) – Vasastan
Ursula Berge (S) – Södermalm
Mårten Edh Aka Promoe (artist) – Brösarp (Skåne)
Negar Josephi (samhällsdebattör) – Hägersten
Karin Pettersson (Fokus) – Södermalm
Sanna Rayman (SVD) – Sundbybergs centrum
Anna-Lena Lodenius (”expert” på högerextremism) – Årsta
Mats Wingborg (författare) – Reimersholme
Ola Karlman (UMR) – Hammarbyhamnen
Sioma Zubicky (”antirasistisk” författare) – Reimersholme
Henry Ascher (Kommunistiska Partiet) – Masthugget
Sven Wollter (Kommunistiska Partiet) – Kungsholmen
Frank Baude (Proletären) – Majorna
Bo Rothstein (Statsvetare) – Landala (Göteborg)
Tapio Salonen (återkommande gäst i Debatt) – Torna-Hällestad
Henrik Bachner (Forum för levande historia) – Gärdet
Eva Gabrielsson (författare, var sambo med Stieg Larsson) – Reimersholme
Carl Rudbeck (Timbro) – Kungsholmen
Anna Balkfors (Folkhälsoenheten i Malmö) – Skanör
Givetvis finns det många fler. Hör gärna av er så kompletterar jag listan!
Religionsfriheten över allt annat?
Under min uppväxt upplevde jag att religionen var av underordnad betydelse, både i mitt liv och i samhället. Det var inte särskilt kontroversiellt utan en naturlig utveckling bort från dogmer och vidskepelse.
Under senare år har dock diskussionerna om religioner och deras inflytande i samhället ökat på ett sätt som knappast längre kan anses vara sunt. Religionen har tillåtits lämna den privata sfären och verkar numera kunna användas som täckmantel för än det ena, än det andra.
Mycket tid spills på ändlösa diskussioner som vi redan har varit färdiga med i Sverige. Ofta leder inte heller dessa diskussioner till några fruktbara resultat. Istället trappas motsättningarna upp mellan olika religiösa och/eller icke-religiösa grupper och förmågan till överseende och tolerans för andras livsåskådningar verkar faktiskt minska. Tid spills på futila hårklyverier utan resultat. Dilsa Demirbag-Stens inlägg i debatten är en balanserad inlaga, men är likväl ett bevis på alla de tirader av ord om religion hit och dit som bidrar till att tiden och kraften för viktigare diskussioner minskar. Religionsdiskussionerna skymmer helt enkelt sikten för det väsentliga i den politiska debatten.
Religionsfriheten åberopas ständigt och verkar tas till intäkt för att andra samhälleliga regler och lagar ska kringgås. Det sker numera på ett sätt som aldrig var möjligt så sent som under 1990-talet. Visst ska vi ha religionsfrihet, men att låta religionen stå i främsta rummet var nog inte lagstiftarens tanke. Här följer en lista över punkter som i förnuftets namn torde gå före vid en konflikt:
1. Demokrati (grundlag)
1. Yttrandefrihet (grundlag)
3. Ingen har rätt att motarbeta mänskliga rättigheter (FN:s mänskliga rättigheter)
4. Människors frihet (FN:s mänskliga rättigheter)
5. Frihet och säkerhet (FN:s mänskliga rättigheter)
6. Frihet från slaveri (FN:s mänskliga rättigheter)
7. Frihet från tortyr (FN:s mänskliga rättigheter)
8. Tryckfrihet (grundlag)
9. Åsiktsfrihet (FN:s mänskliga rättigheter)
10. Fri från diskriminering (FN:s mänskliga rättigheter)
11. Rättssäkerhet (FN:s mänskliga rättigheter)
12. Rätt till privatliv (FN:s mänskliga rättigheter)
13. Rätt att lämna valfritt land (FN:s mänskliga rättigheter)
14. Rätt att söka asyl (gäller ej vid icke-politiska brott) (FN:s mänskliga rättigheter)
15. Lika rätt för män och kvinnor och rätt att bilda familj (FN:s mänskliga rättigheter)
16. Rätt till privat egendom (FN:s mänskliga rättigheter)
17. Mötesfrihet (FN:s mänskliga rättigheter)
18. Rätt till adekvat utbildning (FN:s mänskliga rättigheter)
19. Rätt att delta i samhället och dess kultur (FN:s mänskliga rättigheter)
20. Religionsfrihet
Borde inte denna prioriteringsordning vara tämligen okontroversiell i dagens Sverige?
Flygblad och opinionsbildning
Bloggen har vilat de sista veckorna. Engagemanget har varit riktat åt annat håll, nämligen på den allt mer omfattande flygbladskampanjen. Kan alltså rapportera att flygbladskampanjen ingalunda befinner sig i viloläge, semestertider till trots. Nya flygblad och texter tillkommer från olika personer. Och fler personer, med mer ådra, har erbjudit sig att medverka i produktionen av flygblad. Utbudet kommer alltså att öka framöver.
Syftet med denna växande kampanj är att åtgärda det faktum att svenska folket lider en skriande brist på nyheter som inte genomsyras av (ständigt samma) propaganda. Ett delmål är alltså att förändra folks läsvanor från de propagandistiska tidningarna till det fria Internet.
Jag var själv invaggad i en tro så sent som förra året att jag hade läst och tittat på allsidiga och nyanserade nyheter under hela mitt liv. Av en slump råkade jag hamna på Politiskt inkorrekt. Den länkade vidare till fler bloggar och ”fjällen föll från mina ögon”. Det kändes som att falla ned i en mörk fallucka när man insåg hur urbota grundlurad man varit i hela sitt liv. Och det tar ett tag att ta till sig detta omvälvande svek. Ilskan är nu min drivkraft.
Många frågar sig hur opinionsbildningen i media egentligen styrs. För detta redogör läkaren och redaktören Eva Bergqvist på ett lysande sätt i denna grundliga artikel, publicerad redan för 18 år sedan. Nu publiceras den även på nytt här, då den är lika aktuell idag, om inte ännu mer aktuell. Att läsa den är en rejäl ögonöppnare, eftersom den redogör för mekanismerna för hur människor vilseleds.
Flygbladskampanjen är alltså viktig NU. En vecka före valet kan det vara svårt för en människa att komma till insikt och erkänna för sig själv att hela ens grundvalar står och darrar. Det är dessutom så mycket fakta att ta till sig, därtill är det så överväldigande att inse vidden av bedrägeriet, att det tar tid att få bitarna att falla på plats. Folk får givetvis rösta på vad de vill, men de bör ha fått ta del av hela bilden av vad som försiggår bakom Sveriges förment tjusiga, men ack så krackelerande, fasad.
Aktualia 
Senaste kommentarer