Europeiska motståndsrörelsen mot islam

Skaffa dig oberoende information om islam

Trots att Sverige är ett förhållandevis sekulariserat land, lägger islam vantarna på en allt större del av det offentliga samtalet. Men var tanken med det mångkulturella samhället att det per automatik skulle bli mer religiöst?

Skaffa information om islam och bilda sig en självständig, faktabaserad uppfattning fri från mediernas propaganda. Se dessa fyra filmklipp som heter Infiltration: moské (eng: Undercover mosque, wallraffande i brittiska moskéer). För muspekaren över skärmen och klicka på subtitles och välj SV för svensk undertext. Klicka dig vidare till de olika delarna i högermarginalen. Läs även samhällsdebattören Dick Erixon om ämnet här.

Den schweiziske politikern Oskar Freysinger håller tal på den internationella konferensen om islamiseringen av Europas länder, i Paris den 18 december 2010.

 

En ny paneuropeisk rörelse har sett dagens ljus: Parisdeklarationen

För exakt en månad sedan, i Paris den 18 december, samlades människor för att bilda en front mot islamiseringen av Europa. Detta har tidigare tagits upp av bloggen Vår stund i Sverige. Flera föreläsare och talare från Schweiz, Österrike, Belgien och USA hade samlats på mötet till vilket det hade kommit över 1 000 betalande åhörare. Ämnet var faran med islam i Europa, dvs. religionens fundamentalistiska oförenlighet med det moderna västerländska, frihetliga samhället. I allt större omfattning tar nämligen den religiösa friheten större plats än den individuella.

Organisatörerna kallade mötet för tillkomsten av en motståndsrörelse mot islamiseringen av Europa. En av talarna, schweizaren Oskar Freysinger, medlem i det schweiziska folkpartiet, är känd för sitt engagemang för folkomröstningen om minareter.

Elisabeth Sabaditch-Wolff från Österrike fick stående ovationer efter att hon berättat om hur hon åtalats för hets mot folkgrupp. Hon hade hållit ett privat seminarium där hon citerade religiösa texter, däribland Koranen. Hon hävdar att åtalet inte handlar om lagen i sig utan att det är en politisk rättegång avsedd att tysta någon som talar klartext om hur barbarisk sharialagen är. Elisabeths kamp handlar om att hennes dotter inte ska behöva bära slöja som vuxen.

Just idag, den 18 januari, har dag två i hennes mål behandlats i domstolen men ajournerats till den 15 februari. Läs mer om det här.

Upptakten till Parismötet är att muslimer i Paris har börjat ockupera och spärra av hela gator för att be varje fredag, utan myndigheternas tillstånd (Se två filmklipp här). I många förorter i Paris är afrikaner i majoritet och unga, vita fransmän som bor där måste assimilera sig med afrikanerna. Kvinnor kan inte heller själva bestämma om de vill bära slöja eller ej i dessa områden.

Talaren Gerard Brazon, pensionerad ekonomikonsult som blivit bloggare på gamla dar uttrycker det sålunda: ”Jag tycker om att känna mig som en främling när jag är utomlands, men när man börjar känna sig som en främling i sitt eget land, börjar man ställa frågor”.

Det är viktigt att den svenska allmänheten får kännedom om denna nybildade motstånds- och demokratirörelse. Det omnämns givetvis inte i de svenska medierna. Skriv om det på din blogg, länka hit från kommentarsfält och upplys om att det finns folk som arbetar aktivt mot Europas enklavisering och mot införandet av sharialagar.

Följ den här bloggen med bloglovin

dn, dn, dn, dn, svd, svd, svd, svd, gp, gp, gp, bot, bot, blt, blt, hd, hd, kbl, kbl, kbl, kbl, lt, lt, nsk, nsk, nsk. skd, skd, skd, smp, smp, sds, sds, sds, ta, ta, ya, ya, ya, ya ex, ex

Annons

Ullenhags historielösa islamofobi

Idag får vi veta att migrationsminister Erik Ullenhag ska söka dialog med de muslimska föreningarna för att motverka islamofobi. I Sverige reagerar ingen på det här resonemanget. Svenskarna har sedan länge fjärmats från sunt förnuft genom decennielånga propagandakampanjer. Tvärtom vore det närapå uppseendeväckande, och kanske anstötligt, om migrationsministern kontaktade nämnda organisationer för att diskutera hur man stävjar radikalisering av muslimer för att förhindra fler självmordsbombare. I Sverige är det alltså viktigare att alla älskar muslimer än att folket sprängs i bitar. För det är ju det budskapet denna nyhet förmedlar i grund och botten.

Om vi tittar på bakgrunden till termen islamofobi, så myntades det i slutet av 1970-talet av iranska fundamentalister i analogi med termen xenofobi (främlingsskräck).  Syftet var att förklara islam oantastbart. Alla som överträder denna gräns ska betraktas som rasister. Termen är alltså ett uttryck för totalitär propaganda och är avsiktligt otydlig med om det handlar om religion, trossystem eller trosanhängarna världen runt.

Lägg märke att religiös tro inte har mer med ras att göra än vad sekulära ideologier har. I en demokrati är ingen tvungen att tycka om en religion och fram till dess att något annat gäller har alla rätt att tycka att en eller flera religioner är bakåtsträvande och vilseledande. Det har alltså inte ett dugg med rasism att göra om man ställer sig undrande inför islam och avvisar dess krav på att besitta sanningen. Brukar vi använda psykologiska sjukdomstermer som liberalofobi eller socialistofobi när någon ställer sig negativ till välfärdsfördelning eller marknadsdominans?

Termen islamofobi har flera funktioner. Den förnekar att det finns en islamsk offensiv i Europa, vilket gör att offensiven i ännu mindre grad måste ursäktas. Begreppet islamofobi angriper sekularismen genom att jämställa den med fundamentalism. Framför allt tystar den alla de muslimer som ifrågasätter Koranen, som kräver jämställdhet mellan könen, som kräver rätten att konvertera och som vill utöva sin tro fritt och utan att underkasta sig diktat från skäggbeprydda paragrafryttare.

I kölvattnet av denna term stigmatiseras unga kvinnor som inte bär slöja. Det gäller även europeiska medborgare med muslimskt ursprung som bor i muslimska länder där de kräver rätten till religionsfrihet, rätten att inte tro på en gud, rätten att inte fasta under ramadan. Dessa människor pekas ut som avfällingar. De utelämnas till det religiösa raseriet i dessa samhällen vilket kväser allt hopp om förändring bland profetens anhängare.

På den globala arenan skapas ett nytt tankebrott, som starkt påminner om hur Sovjetunionen tog itu med ”folkets fiender”. Och våra medier och politiker välsignar denna utveckling. Var det inte den franska presidenten som jämställde islamofobi med antisemitism? Ett tragiskt felsteg. Rasism attackerar människor för var de är: hudfärg, arab, jude, vit.

Den kritiskt sinnade underminerar istället de påstådda sanningarna och utsätter de heliga skrifterna för berättigad exegetik och omgestaltning. Så man blandar bort korten och blandar ihop de två begreppen rasism och kritisk granskning. Man ser till att de religiösa frågorna inte blir föremål för någon intellektuell debatt utan istället omfattas av juridiken. Varje invändning, varje skämt blir då ett brott.

Glöm inte att det är lättare att vara muslim i London, New York och Stockholm än att vara kristen i Mellanöstern eller Nordafrika. Men termen kristendomofobi fungerar inte – tursamt nog. För det finns ord som besudlar språket, som fördunklar språkets innebörd. Ordet islamofobi hör dit och är ett av de ord som skyndsamt måste försvinna från ordförrådet.

Etablissemanget har alltså okritiskt, historielöst samt utan någon som helst källgranskning tagit till sig detta starkt fientliga ord och etiketterar denna psykologiska diagnos (fobi) på folk som egentligen bara har en annan åsikt än den etablissemanget står för. Genom att monopolisera debatten på detta sätt ställer de sig på extremisternas sida. Jag undrar om de verkligen är medvetna om det.

Följ min blogg med bloglovin

sr, dn, dn, dn, svd, svd, svd, svd, sds, sds, sds, gp, gp, gp, ex, ex, ex, ex, ta, ta, lt, lt, bot, bot, dagen, dagen, blt, blt, smp, smp, skd, skd, hd, hd, nsk. nsk. nsk.

Journalisten med ”fel” åsikter

Efter ett välbehövligt uppehåll önskar jag alla bloggläsare en god fortsättning på det nya året. Mycket har hänt i Sverige och omvärlden under den tid som gått. Många utmärkta bloggar (se blogglänkarna i marginalen) skriver om dessa händelser ur läsvärda perspektiv. En mycket intressant utveckling i gammelmedia är att självmordsbombaren och gripandena av de svenska terroristerna i Danmark tycks ha väckt en debatt till liv som många har väntat på i ett decennium. Samhällsdebattören och redaktören Dick Erixon skriver klokt och läsvärt om detta här.

I dagens bloggpost vill jag slå ett slag för den nya bloggen ”Den osynliga journalisten”. Denna journalist blev av med jobbet för att ha skrivit sanningen om ett fall där saker har hade skötts på ett oegentligt sätt. De som drabbades av dessa fakta (de som handlat oegentligt) hörde av sig och ställde krav på att tidningen aldrig mer skulle skriva sådana avslöjande sanningar.

På tidningen rådde det för övrigt fullt kaos. Det skedde hela tiden omorganisationer och det var de yngsta, mest oerfarna som fick skriva tendentiösa snyftartiklar. Det intressanta är att de flesta av dessa unga journalister verkligen tycker att det är sanningen som de förmedlar.

Men detta är inte att förvåna sig över. På journalistutbildningen tydliggjordes det att allt som skrivs om t.ex. invandrare och flyktingar ska ha en positiv anstrykning. Något negativt bör inte framhävas. Snarare bör det undvikas. Detta genomskådar en kritisk läsare mycket tydligt när man väl börjat lägga märke till det. Tyvärr befinner sig de flesta svenskar kvar i sin Törnrosasömn, duperade av denna journalistiska smörja.

Journalistutbildningens hjärntvätt har alltså lyckats hos de flesta nybakade journalister, utom vår ”osynliga” journalist, som hamnat i ett moraliskt predikament som gör det omöjligt att försörja sig som journalist. Till detta hör att hennes f.d. kolleger och studiekamrater numera uppmanar henne att börja skriva mer politiskt korrekt. Annars går det inte att tjäna sitt uppehälle som journalist i Sverige.

Fler och fler journalister börjar vakna. Jag uppmanar alla er som känner att ni tillhör denna grupp att kontakta vår osynliga journalist på hennes blogg och börja bolla idéer, skapa ett nätverk. Då det råder en inte ringa arbetslöshet bland journalister, torde en lukrativ födkrok vara att starta en tidning med politiskt neutral nyhetsförmedling, som en motpol till den marxistiskt socialliberala mediedominansen. Denna nya tidning ska givetvis kännetecknas av ”äkta” journalistik och ställa de relevanta, de idag ”förbjudna” frågorna och sakna dagens propagandistiska framtoning. Vem vet, så småningom kanske en sådan dagstidning kan se dagens ljus i Sverige. Ännu så länge är det tyvärr en utopi.

Följ min blogg med bloglovin

bot, bot, blt, blt, dagen, dagen, dn, dn, dn, dn, ex, ex, ex, ex, gp, gp, gp, hd, hd, kbl, kbl, lt, nsk, nsk, skd, skd, sds, sds, smp, smp, svd, svd, svd, svd, ta, ta, ya, ya