Hem > Islamism, Politik, yttrandefrihet > Islam – fredens religion?

Islam – fredens religion?


I höstas anordnade The Rozenkranz foundation en paneldebatt där en åhörarskara på hundratals personer hade infunnit sig. Frågan för kvällen var om islam är fredens religion eller ej. Upplägget var att åhörarna skulle rösta om saken före och efter debatten.

En av paneldeltagarna var den brittiske författaren och journalisten Douglas Murray, som höll ett brandtal och som troligen fick publiken att tänka till inför den slutliga omröstningen.

Panelens två sidor fick alltså hålla varsitt inledningsanförande och Murrays brinnande inledningstal återges i dagens bloggpost. (Hela debatten på 1,5 timme kan ses här.)

Jag föreställer mig att om ämnet för kvällen var kristendom som en fredens religion, skulle vi komma till frågestunden i förtid. Någon skulle säga ”vad säger ni om korstågen”, sen skulle andra säga ”vad säger ni om den där nazistpastorn i Florida, är det kristendom för er?”.

Och om vi hade haft judendomen på agendan som fredens religion, skulle det lika säkert som amen i kyrkan poppa upp någon som sa ”åh, det är mycket våld i gamla testamentet och det är verkligt dåligt, en massa massakrer, varför talar ni inte om det?” Judendom skulle inte heller kunna diskuteras som fredens religion utan att man hade börjat diskutera Israel av idag.

Därför ska vi inte ha en diskussion idag om islam som fredens religion och undvika att tala om det som är knutet till islam. Det är en absurd situation idag när inget som en muslim gör kan hänföras tillbaka till islam, medan allt som kristna och judar gör skapar ett ansvar som faller tillbaka på alla kristna och alla judar.

Islam är komplext, och vi kan se tre delar islam:

1) Koranen, Muhammeds liv och haditerna. Denna bit av islam är dålig. Riktigt dålig. Det finns massvis av våld och vad som är värst är att de fredliga verserna ersätts av de senare, mer våldsamma. De våldsamma är dessutom fler till antalet. Muhammed var en dålig man, en mycket dålig person. Han är inte någon bra förebild: barnäktenskap, polygami, krigshetsare, krigsförbrytare, halshögg judar. Detta är inte tecken på speciellt stor fredlighet.

2) Sharialagarna och dess traditioner, där det inte finns något fredligt och som ingen i den här församlingen skulle vilja leva under.

3) Vad muslimerna gör idag. Tack och lov så finns det hopp här. De flesta muslimer gör inte vad de gamla texterna säger för de följer sitt omdöme som moraliska människor utan att behöva hänvisa till gamla texter.

Islam är instabil som religion. För 1000 år sedan försökte man reformera islam men de människorna dödades. Faktum är att islam är många, många saker. Men att säga att det är en fredens religion är nonsens, är att ignorera verkligheten, att ignorera svåra men nödvändiga fakta, inte paradigmer utan fakta. Att säga att islam är fredens religion är att säga något som helt och hållet är grundat på hopp. Det är att höja upp ett hopp till sanning.

Och som jag hoppas att alla vet så har historien lärt oss att det är väldigt dåligt att göra så.

Före paneldebatten röstade 41 för och 25 mot och 34 hade inte bestämt sig om islam är fredens religion. Efter paneldebatten var siffrorna 36 för, 55 mot och 9 hade inte bestämt sig, något som kanske kan ge en fingervisning om vilken falang som får anses som debattens vinnare.

Följ min blogg med bloglovin

bot, bot, bot, st, st, dgb, dgb, dgb, ft, ft, ft, sr, sr, dgn, dgn, dgn, dn, dn, dn, dn, svd, svd, svd, svd, blt blt, blt, gp, gp, gp, ex, ex, hd, hd, hd, kb, kb, kb, lt, lt, nsk, nsk, skd, skd, skd, smp, smp, smp, ta, ta, ya, ya, ya, vg, e24, vg, vg, vg, vl, vl, vl, vl, vl

  1. Demokratbloggen
    februari 26, 2011 kl. 01:05

    Vi lär nog vinna här i Sverige också med SD i riksdagiset. Det är tuffa killar som vågar ta upp heta frågor.

    Förbannat synd att William Petzäll är ute ur leken en tid, men det ska väl ordna sig i alla fall!

  2. Josefina Bergfast
    februari 26, 2011 kl. 13:01

    Jag tror ärligt talat inte riktigt på att ”västs problem” började med Islam.
    De västerländska samhällenas ”förfall” och självförstörelse har böjrat långt innan islam och muslimer har kommit hit.
    De argument som framförs att de som hotas mest är homosexuella, kvinnor och judar, och att väst skulle förlora friheter för först och främst dessa grupper, om islam, inklusive sharia lagar inte minst, fick större inflytande i det västerländska samhället, innehåller vissa briser.
    Den kvinnofrigörelse som startade i slutet av 1800-talet och tog fart i början av 1900-talet, och som sedan dess har fortsatt att slåss för kvinnors likvärdiga (med männen) mänskliga rättigheter, dvs. att ha rösträtt, att kunna vara en fullvärdig samhällsmedborgare och att ha friheten att själv bestämma över sina liv och sina kroppar, samt att kunna få likvärdiga löner för likvärdiga arbetsuppgifter (som männen), har i sig själv blivit lite betänksam och den har i sig själv ”spårat ur” och ”tappat balansen” när den i vissa fall har blivit någonting självdestruerande och någonting i praktiken negativt, istället för positivt.
    Extremister kan uppstå överallt, och alla religioner, alla ismer och alla idéer och läror av olika slag som tänks ut som teoretiska ideal, och kan löpa risker att spåra ur, som vi har sett av historien.
    Frågor man kan ställa sig då är om det är lärornas fel, eller om felen ligger hos människan själv.
    Jag tror på det sistnämnda.
    Människor är ofullkomliga, och förändras, och därför kan alla dessa goda idéer som tänks ut, gå fel, förirra sig själva, och ”ramla ned i diket”.
    Den uppsättning tankesystem som många i väst har i sitt bagage innehåller inte sällan ordet frihet.
    Men den frihet som oftast menas är friheten att få göra vad man själv vill, leva hur man själv vill, tänka och tycka vad man själv vill, och i princip strunta i alla andra. Detta som väst har fått lära sig är frihet, innehåller en dos av betydelsen frihet från (alla andras åsikter och viljor), och friheten att ”få vara ifred”, och ”sköta sig själv och skita i andra”.
    Den österländska kulturen, inklusive islam, framstår som en ofrihetskultur, (för det västerländska samhällets ideal kring frihet), dels därför att där verkar alla ha så mycket mer med varandra att göra, och där verkar alla kräva att alla lägger sig i och har åsikter och tyckanden och tänkanden kring hur varje enskild människa väljer att leva sitt liv. Ja, där verkar man inte ha en kultur som tillåter att ”man sköter sig själv och skiter i andra”.
    Och det kan ju upplevas som inkräktande på den individuella friheten, som västerlandet har lärt sig att hylla, och anse vara högstående kultur, på gott och ont.
    Men frågan är om det är en sådan högtstående kultur, när det kommer till kritan, eller om den i sig själv innehåller självförstörande och självnedbrytande tänkanden. Att den innehåller familjenedbrytande konsekvenser, med sina ideal, där kvinnor stressar sig halvt fördärvade när de skall göra karriär, och där många avstår från att skaffa barn, eller skaffar sig endast ett barn, och där människor skiljer sig i epidemiska antal, det har vi kunnat iaktta. Att där också har funnits religiösa motsättningar samt s.k. klassmotsättningar, som urartat i inbördeskrig, samt också världskrig, det har väst lyckats åstadkomma alldeles på egen hand, (dvs. utan hjälp från islam).
    Inte för att jag för den sakens skulle vara förespråkare för islam, men bara som en kommentar och ett inlägg kring hur olika västerlandet och österlandet ser på livet och levandet, och vad man anser vara ”gott”, och också vad som anses vara ”frihet”, eller kunna leda till ”frihet”, eller vad som skulle kunna vara ”högstående, civiliserade och livskraftiga” ”kulturer”.
    Uppenbarligen har inte västerländska samhällen lyckats reproducera sig själv så särskilt bra.
    Frågan är då om islam är lösningen på de västerländska samhällenas problem, eller om islam är någonting som västerlandets misslyckanden och (inbyggda?) självförstörelse kan skyllas på?
    Om man kan hota, alternativt skylla på islam, så slipper västvärlden se sina egna fel, brister och tillkortakommanden vad gäller livskänsla och livskvalité, samt förmåga (oförmåga?) att reproducera, bevara och försvara sig själva och sin kultur?

    • Demokratbloggen
      februari 26, 2011 kl. 13:46

      Om inte ideologierna spelade någon roll, vad ska vi ha dem till då?

      Det är ju faktiskt så att vi handlar efter ett tankemönster. Du började med att ta upp kvinnosaksfrågan och såg att den urartat, men du ser inte att den urartat på grund av att den har bytt ideologi.

      När kommunisterna infiltrerade kvinnorörelsen i början på 70-talet med deras nya ideologi som de kallade feminism och som har en stor portion infantil penisavund inom sig så urartade också kvinnofrågorna.

      Under en stor del av historien styrdes världen av allehanda imperialistiska ideologier för att kunna accentuera feodalsystemet till allt högre nivåer, och till det krävs imperialistiska ideologier med världshegemoni på sin agenda.

      Idag ser vi feodalismens återkomst på en rad områden där imperialistisk ideologi fått fotfäste. Feminismen var en sådan.

      Kommunismen strävar efter världsherravälde genom en världskommunism och är därför imperialistisk, vilket vi också har kunnat konstatera över en hel rad länder, och de problem där som blev följden av nygamla feodalistiska lösningar.

      Nazismen är en fusion mellan kommunismen och Islam, med en tro på övermänniskan, arien som den som kommer att göra världen bättre.

      Islam har sitt ursprung ur koranen som har skrivits av en stråtrövare i ett enda syfte, att efterföljarna skulle följa hans grymma totalitära ideologi för världsherravälde och stöld av egendom.

      Miljörörelsen säger själv att den är global och vill kräva av mänskligheten att den avstår från energi för att världen ska bli bättre. Dessutom påstår de att världen är överbefolkad och att det leder till global uppvärmning så att jordklotet till sist kommer att glöda, därför måste det till en decimering av befolkningen.

      Alla de här ideologierna är tyranniska och går ut på att röva ifrån andra, och det är inte upp till var och en, utan folk följer det som den allmänna meningen anser vara bäst. Om då den allmänna meningen är företrädare för grymma imperialistiska ideologier så är det naturligtvis viktigt att vi bekämpar dem.

      Kom ihåg att demokratin fick vi inte gratis, vi har fått kämpa oss till den, och på sina håll i världen riskerar folk livet för denna demokrati och den individualism som följer med demokratin.

      Hur ska vi kunna kämpa?

      Vi måste naturligtvis känna till beståndsdelarna i dessa feodalistiska och tyranniska ideologier så att vi kan avslöja dem för folk och få dem att avstå från att följa dem. De har ett rent helvete i många u-länder, och det är för att folket där förmås att följa feodalistiska och imperialistiska ideologier. Där blir det aldrig demokrati om man inte kan vända massans uppmärksamhet från dessa destruktiva ideologier och vänja dem vid att se demokratiskt på sin omvärld. Endast så kan vi bekämpa orättvisor och förtryck.

      Så det är alltså inte en individualistisk fråga vad man tycker, det är i högsta grad en fråga om vilken riktning folkmassan går!

  3. Josefina Bergfast
    februari 26, 2011 kl. 14:33

    Demokratibloggen säger: ”Om då den allmänna meningen är företrädare för grymma imperialistiska ideologier så är det naturligtvis viktigt att vi bekämpar dem.”

    Ja, det är alltid viktigt att försöka bekämpa ”det onda” och helst då med ”det goda”, där håller jag verkligen med Demokratibloggen.

  4. februari 27, 2011 kl. 00:40

    Påskupprop om alla utförsäkringarna. SD har nu ett gyllene tillfälle att få massor av goodwill och nya röster genom att ta tag i och stödja detta.
    ””Den som blir sjuk i Sverige i dag möts av nya regler och absurda tidsgränser. Handläggare utan medicinsk kunskap fattar beslut, oavsett läkarintyg och hälsotillstånd. Bedömningen sker gent­emot fiktiva jobb; även om man ligger på dödsbädden eller på operationsbordet så kan det tänkas finnas en teoretisk arbetsförmåga… Vi har fått ett rättsosäkert system i stället för en sjukförsäkring som gick med rejäl vinst” Läs här hela texten.
    Nu är det ju så att alla försäkringar bygger på att försäkringstagare betalar för den försäkring som de eventuellt vid senare tillfällen kan komma att behöva ta del av. Du betalar din hemförsäkring, bilförsäkring eller vad det nu är för någon försäkring och när olyckan är framme och bilen blir stulen, det blir inbrott i hemmet och du blir av med värdefulla ägodelar, så går din försäkring in och täcker förlusten.
    Du kan till exempel inte vända dig till ett försäkringsbolag och säga att du vill ha ut ersättning för din stulna bil om du inte har betalat någon bilförsäkring. Detta är alltigenom logiskt för hur skulle det se ut om försäkringsbolagen började betala ersättningar till alla som vill ha ersättningar för vad det än är trots att de inte har betalat några försäkringar.
    När det gäller det svenska socialförsäkringssystemet som de svenska medborgarna kollektivt och via skatten är med om att finansiera, så ser det inte ut som det gör hos de privata försäkringsbolagen utan svenska medborgares inbetalade försäkringar delas frikostigt ut av försäkringskassan/socialtjänsten till människor från hela världen vilka tar sig till Sverige och tilldelas uppehållstillstånd. Det är inget annat än stöld av skattemedel, stöld av andras pengar.”
    Långt inlägg, läs resten här, och framför allt sprid ut denna information.
    http://denosynligajournalisten.blogspot.com/2011/02/paskupprop-fran-natverket-resurs.html

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: