Locket fortsatt på i svensk media

Föreningen Grävande Journalister har i en enkät låtit journalister på SVT:s, SR:s och TV4:s morgonredaktioner svara på frågor om pressekreterarnas påtryckningar.

De krav pressekreterarna ställer upp som villkor för politikers medverkan i olika debattsammanhang som t ex dom olika morgonsoffeprogrammen är vem dom olika ministrarna kan tänkas debattera mot. Få ställer upp mot vanliga ”drabbade” människor. Synpunkterna kan också handla om programmets vinkel. Politikerna ser till att lägga locket på debatten genom dessa ”härskartekniker”. Men media spelar med. Istället för att göra ett scoop om politikernas val att hålla sig borta från verkligheten, springer man makthavarnas ärenden.

Att locket ligger på i debatten är det många som kan vittna om. Men journalister blånekar oftast. Att erkänna detta kan skada deras intergritet och rykte. Det är t.ex. Alexandra Pascalidou ett exempel på, när hon i Ring P1 tisdagen den 23 februari (18.35 minuter in i programmet) (eller här för endast det inslaget) blank förnekar detta, när en inringare bestämt hävdar detta och anger en lista över politiskt tabubelagda ämnen, bl.a. massinvandringen, våldtäktsstatistiken och rättssystemet.

Lena Sundströms Augustnominerade bok Världens lyckligaste folk har recenserats av Tomas Polvall på Norrköpings Tidningar och Johan Lundberg på Axess, där båda risar boken. Även Per Landin, kulturskribent på DN, har recenserat den och de båda intervjuas i Studio Ett den 23 februari 2010. Landin kallar boken fördomsfull och rasistisk och hävdar att Sundström framställer danskar som obildade, motbjudande och efterblivna, till skillnad från oss svenskar som hon framställer som mer humana, toleranta och öppna.

Landin tror inte att man hindrar främlingsfientlighet genom att sjukdomsstämpla eller beskriva den på det sätt som Sundström gör. Sundström använder nämligen Danmark som ett varnande exempel på hur det kan bli om vi tillåter en offentlig diskussion om de här problemet. Det har förts en omfattande diskussion i Danmark om invandring, intergration, islamism och sociala klyftor. Det är högre till tak där, vilket Landin ser som något gott. ”Svensk debatt skulle må bra av om den muslimska invandringen och deras skepsis mot västerländska värden samt vår negativa självbild kunde debatteras öppet och fortlöpande och i motsats till Lena tror jag att en sån debatt skulle leda till en normalisering”, säger Landin.

Programledaren Anders Holmberg frågar då Sundström: ”finns någon poäng att lyfta takhöjden lite, dvs. tillåta en friare debatt än vad som i praktiken är tillåtet här”.

Sundström svarar: ”Jag ser en fara i att man får det typen av retorik, att det blir detsamma som att lyfta på locket” och menar att stödet för DF bara ökade när folk öppet får diskutera dessa frågor. ”Jag tror inte riktigt på den här förmågan att lufta bort ett hat, jag tror att det finns risk att man syresätter det snarare”.

I denna diskussion avslöjar sig Holmberg pinsamt nog när han faktiskt erkänner att det finns ett lock på debatten om invandringspolitiken i Sverige, detta lock som notoriskt förnekas så fort det nämns. Sundberg bekräftar dessutom lockets existens. Ridå!

Eftersom Sverige inte har någon konstitutionsdomstol och media anses fungera som den tredje statsmakten, är det illavarslande när makten lägger sig i och styr media. Det är även illavarslande när media springer de styrandes intressen. Det är särdeles illavarslande när media hindrar en vital offentlig debatt i många ämnen som de flesta svenskar anser vara angelägna att få debattera.

Följ min blogg med bloglovin