Arkiv

Archive for april, 2010

SVT:s Debatt – katastrofal konsensus

april 24, 2010 15 kommentarer

Med tillåtelse av debattören Julia Caesar, publicerar jag här hennes analys av SVT:s program Debatt från den 22 april. JC har publicerat inlägget på den danska webbplatsen Snaphanen.dk, men bör även komma en svensk läsekrets till del.

Ämnet för dagen i Debatt var hur vi kommer till rätta med den misslyckade integrationen bland Sveriges invandrare:

Så illa som svenska media sköter sitt uppdrag måste man som lyssnare/läsare/tittare värna sin mentala hälsa genom att iaktta strikt mediefasta, det vill säga avhålla sig från all mediekonsumtion.

I går gjorde jag ett undantag och såg Debatt – och det stod fullständigt klart att jag lever i ett dårhus som heter Sverige. Ja, det visste jag ju redan, men nu blev det övertydligt. Antingen försjunker man i depression. Eller också blir man förbannad och gör något.

Eftersom ingen svensk reporter vågar göra ett ärligt reportage om integrationsfiaskot hyr man in en egyptisk, Yosri Fouda, som tillika framhåller att han är muslim. (Reportrar brukar inte upplysa sina intervjuobjekt om sin politiska eller religiösa tro, i Sverige anses det tillhöra privatlivet).

Det är naturligtvis ett hopplöst uppdrag att dimpa ned i ett främmande land och på kort tid bilda sig en uppfattning om hur allting fungerar. Så Yosri hade ”hjälp”. Han omhändertogs redan på Arlanda av en av SVT:s mest hängivna rödgardister, John Carlsson, som pekade vart Yosri skulle gå och vilka Yosri skulle tala med. Det var John Carlsson som drog i trådarna, Yosri var bara en inlånad atrapp.

Det var tydligt att Yosri hade preparerats väl av sin ”producent”. Ty Yosri var ingen objektiv reporter, det var han som undervisade sina intervjuobjekt i hur allting borde vara.

John Carlsson har producerat samtliga reportage som ligger till grund för Debatt med temat Valextra. Vi vet alltså vad vi har att vänta oss: vänsterindoktrinering av gammal pålitlig modell. Det gäller bara att låna in rätt personer att använda som atrapper i propagandan.

Programledaren Belinda Olsson är en katastrof. Illa påläst, okunnig, klarar inte att hålla en struktur i programmet, sanslöst omedveten om vad hon sysslar med.

Följaktligen fick Luciano Astudillo och Tobias Billström ostört hänge sig åt stickspår och pseudodebatt bland annat om det urvattnade försörjningsstödet som i praktiken knappt gäller någon alls.

Inte en enda fråga ställdes om huruvida Sverige ska fortsätta vara en global socialbyrå för hela jordens befolkning.

Den tystnaden var det enda upplysande med programmet. Där fick vi klara besked. Sverige SKA fortsätta vara en global socialbyrå. Ingen enda i de sju riksdagspartierna har andra planer.

Följ min blogg med bloglovin

Geert Wilders tal på svenska

april 13, 2010 24 kommentarer

Aktualia kan som första blogg globalt och med ensamrätt publicera den svenska översättningen av Geert Wilders tal i den 5 mars i London. Han besökte överhuset på inbjudan av baronessan Cox och Lord Pearson, båda medlemmar i Storbritanniens Frihetsparti, Independence Party (UKIP). Wilders film ”Fitna” förevisades:

    (OBS! Länka gärna hit! Delar av talet får kopieras dock med uppgivande av källa genom en länk som pekar hit.)

Tack! Det är fantastiskt att vara tillbaka i London. Och det är fantastiskt att jag den här gången får se mer av er underbara stad än enbart arresten på Heathrows flygplats.

I dag står jag framför er, på denna speciella plats. Detta är verkligen en högtidlig plats. Det är, som Malcolm alltid säger, alla parlaments moder, och jag är mycket ödmjuk inför denna möjlighet att få tala till er.

Tack Lord Pearson och Lady Cox för er inbjudan och för att ni visar min film ”Fitna”. Tack mina vänner för att ni har bjudit in mig.

Först och främst har jag goda nyheter. Förra onsdagen hölls stadsfullmäktigeval i Nederländerna och för första gången deltog mitt parti, Frihetspartiet, i dessa lokala val. Vi deltog i två städer. I Almere, en av de största holländska städerna, och i Haag, den tredje största staden – regeringens, parlamentets och drottningens hemvist. Och vi gjorde bra ifrån oss! Plötsligt visade sig mitt parti vara det största partiet i Almere och det näst största i Haag. Goda nyheter för Frihetspartiet och ännu bättre nyheter för människorna i dessa två vackra städer.

Och jag har fler goda nyheter. För två veckor sedan avgick den holländska regeringen. I juni kommer vi att ha parlamentsval. Och Frihetspartiets framtid ser ljus ut. Enligt vissa undersökningar kommer vi att bli Nederländernas största parti. Jag vill inte verka skrytsam, men vem vet, jag kanske till och med är premiärminister inom några månader!

Mina damer och herrar! Inte långt härifrån står en staty över den främste premiärminister ert land någonsin har haft. Och jag skulle vilja citera honom här i dag: ”Islam är en militant och missionerande tro. Det finns ingen starkare bakåtsträvande kraft i världen. Den har redan spridit sig i hela Centralafrika och frammanat oförskräckta krigare i varje etapp (…) Europas moderna civilisation kan falla, precis som civilisationen i det antika Rom föll.” Dessa är ord från ingen mindre än Winston Churchill, som skrev dem i sin bok ”The River War” (”Kriget vid floden”) år 1899.

Churchill hade rätt.

Mina damer och herrar! Jag har inget problem och mitt parti har inget problem med muslimer i sig. Det finns många moderata muslimer. Majoriteten av muslimerna är laglydiga medborgare som vill leva ett fredligt liv precis som du och jag. Det vet jag. Det är därför jag alltid gör en klar åtskillnad mellan människorna, muslimerna, och ideologin – mellan islam och muslimer. Det finns många moderata muslimer, men ingen moderat islam.

Islam strävar efter världsherravälde. Koranen befaller muslimerna att utöva jihad. Koranen befaller muslimerna att inrätta sharialagar. Koranen befaller muslimerna att införa islam i hela världen.

Som den förre turkiske premiärministern sa: ”Hela Europa kommer att bli muslimskt. Vi kommer att erövra Rom”. Slut på citat.

Den libyske diktatorn Khaddafi har sagt: ”Det finns tiotals miljoner muslimer på den europeiska kontinenten i dag och deras antal ökar hela tiden. Detta är en klar fingervisning om att Europa kommer att konvertera till islam. Europa kommer en dag, inom kort, att vara en muslimsk kontinent”. Slut på citat. För en gångs skull, sade faktiskt Khaddafi sanningen. Kom därför ihåg: massinvandring och befolkningsstatistik är vårt öde!

Islam är inte blott och bart en religion. Den är till största delen en totalitär ideologi. Islam vill dominera alla delar av livet, från vaggan till graven. Sharialagen är en lag som kontrollerar varenda del av livet i ett muslimskt samhälle. Från civil- och familjerätten till straffrätten. Den fastställer hur man ska äta, klä sig och till och med gå på toaletten. Att underkuva kvinnan är av godo och att dricka alkohol är av ondo.

Jag tror inte att islam är förenligt med vårt västerländska sätt att leva. Islam är ett hot mot västerlandets värden. Jämställdheten mellan kvinnor och män respektive homosexuella och heterosexuella, åtskiljandet av kyrkan från staten, yttrandefriheten – alla befinner de sig under stor press på grund av islamiseringen. Mina damer och herrar: islam och frihet, islam och demokrati, är oförenliga. De är värden som står i motsats till varandra.

Inte undra på att Winston Churchill kallade Adolf Hitlers bok ”Mein Kampf” för ”den nya koranen för tro och krig, svulstig, ordrik, oformlig men kärnfull vad gäller budskapet”. Som ni vet gjorde Churchill denna jämförelse mellan Koranen och Mein Kampf i sin bok ”Andra världskriget”, ett mästerverk, för vilket han fick Nobelpriset i litteratur. Churchills jämförelse mellan Koranen och Mein Kampf stämmer verkligen på pricken. Koranens kärna är att uppmana till jihad. Jihad betyder många saker och är arabiska för strid. Kampf är tyska för strid. Jihad och kampf betyder exakt samma sak.

Islam betyder underkastelse. Det går inte att missta sig på dess mål. Det står helt klart. Frågan är om vi i Europa och ni i Storbritannien, med ert ärorika förflutna, kommer att underkasta er eller stå fast vid ert arv.

Vi ser att islam tar fart i västvärlden med en otrolig hastighet. Europa islamiseras snabbt. Många europeiska länder har ett enormt högt antal muslimer. Paris, Amsterdam, Bryssel och Berlin är bara några få exempel. I vissa delar av dessa städer har muslimska bestämmelser redan genomdrivits. Kvinnornas rättigheter tillintetgörs. Burkor, huvuddukar, polygami, kvinnlig könsstympning, hedersmord. Kvinnor måste gå i separata simskolor, och man får inte skaka hand med dem. I många europeiska städer finns det redan apartheid. Judar, i ett allt större antal, lämnar Europa.

Som ni otvivelaktigt redan känner till, bättre än jag, har massinvandringen och islamiseringen ökat snabbt även i ert land. Detta har skapat ett oerhört tryck på det brittiska samhället. Se vad som händer i till exempel Birmingham, Leeds, Bradford och här i London. Brittiska politiker som har glömt Winston Churchill har nu trätt in på vägen för minsta möjliga motstånd. De har gett upp. De har fogat sig.

Förra året begärde mitt parti att den nederländska regeringen skulle göra en kostnads- och intäktsanalys av massinvandringen. Men regeringen vägrade att svara. Varför? Därför att den är rädd för sanningen. Tecknen är inte goda. En nederländsk veckotidning – Elsevier – beräknade att kostnaden överstiger 200 miljarder euro. De kom fram till en summa på 13 miljarder euro bara för förra året. Fler beräkningar har gjorts i Europa: Enligt Danmarks centralbank kostar varje dansk invandrare från ett muslimskt land den danska staten över 300 000 euro. Samma sak kan observeras i Norge och i Frankrike. Slutsatsen som kan dras av detta är att Europa blir mer och mer utarmat för varje dag. Mer utarmat på grund av massinvandringen. Mer utarmat på grund av befolkningsstatistiken. Och vänsteranhängarna står hänförda.

Jag vet inte om det är sant, men i många brittiska nyhetstidningar läser jag att Labourpartiet öppnade dörrarna för massinvandringen med en noga övervägd politik för att förändra de sociala strukturerna i Storbritannien. Andrew Neather, tidigare regeringsrådgivare och talskrivare åt Tony Blair och Jack Straw, har sagt att syftet med Labourpartiets invandringsstrategi var, och jag citerar, att ”låta gnugga högerns näsa i mångfald och göra deras argument omoderna”. Om det är sant, är det karakteristiskt för vänstern.

Mina damer och herrar! Var så säkra: vänstern främjar islamiseringen. Vänsteranhängare, liberaler, gläds åt varje ny shariabank som öppnas, åt varje nytt sharialån, varje ny muslimsk skola, varje ny shariadomstol. Vänsteranhängare anser att islam är jämbördig med vår egen kultur. Sharialag eller demokrati? Islam eller frihet? Det spelar ingen roll för dem. Men det spelar roll för oss. Hela vänstereliten gör sig skyldig till kulturrelativism. Universitet, kyrkor, fackföreningar, media, politiker. De förråder våra svårvunna friheter.

Varför, frågar jag mig, har vänsteranhängare och liberaler slutat kämpa för våra friheter? En gång stod vänsteranhängarna på barrikaderna för kvinnors rättigheter. Men var är de i dag? Var är de 2010? De tittar åt ett annat håll. Därför att de är slavar under kulturrelativismen och är beroende av muslimernas röster. De är beroende av massinvandringen.

Gudskelov att Jacqui Smith inte sitter i regeringen längre. Det var en seger för yttrandefriheten att en brittisk domare avvisade hennes beslut att vägra mig tillträde till ert land förra året. Jag hoppas att domarna i mitt hemland är minst lika kloka och frikänner mig från alla åtalspunkter senare i år i Nederländerna.

Beklagligtvis har de inte gjort något bra jobb hittills. För de vill inte höra sanningen om islam, och inte heller lyssna till de främsta juridiska experterna på området yttrandefrihet. Förra månaden, under en inledande domstolsförhandling, avvisade domstolen femton av de arton expertvittnen som jag hade begärt att få kalla som vittnen.

Endast tre expertvittnen tillåts vittna. Lyckligtvis är min goda vän dr. Wafa Sultan, den hjältemodiga amerikanska psykiatern, en av dem. Men deras vittnesmål kommer att avläggas bakom lyckta dörrar. Uppenbarligen får inte sanningen om islam berättas offentligt. Sanningen om islam måste förbli hemlig.

Mina damer och herrar! Jag åtalas för min politiska uppfattning. Vi vet att politiska åtal förekommer i länder i Mellanöstern, som Iran och Saudiarabien, men aldrig i Europa, aldrig i Nederländerna.

Jag åtalas för att jag jämför Koranen med Mein Kampf. Skrattretande. Jag undrar om Storbritannien någonsin kommer att pröva Winston Churchills uppfattning … Mina damer och herrar! Den politiska rättegången mot mig måste avbrytas.

Men det handlar inte bara om mig, inte bara om Geert Wilders. Yttrandefriheten är hotad. Låt mig ge er några andra exempel. Som ni kanske vet tvingas en av mina hjältar, den italienska författaren Oriana Fallaci, leva i rädsla för att bli utlämnad till Schweiz på grund av sin antiislamska bok ”The Rage and the Pride” (ung.: ”Ursinnet och högmodet”). Den nederländska karikatyrtecknaren Nekschot greps i sitt hem i Amsterdam av tio poliser på grund av sina antimuslimska teckningar. Här i Storbritannien stämdes den amerikanska författaren Rachel Ehrenfeld av en saudisk affärsman för förtal. I Nederländerna stämdes Ayaan Hirsi Ali och i Australien stämdes två kristna präster. Jag skulle kunna fortsätta länge. Mina damer och herrar! Alla frihetsälskande människor i västvärlden möter denna pågående ”juridiska jihad”. Detta är muslimsk ”lagföring”. Och mina damer och herrar! För inte så länge sedan var den danska karikatyrtecknaren Westergaard nära att bli mördad på grund av sina skämtteckningar.

Mina damer och herrar! Vi måste försvara rätten till yttrandefrihet. Med all kraft. Med all makt. Yttrandefriheten är den viktigaste av alla våra friheter. Yttrandefriheten är en hörnsten i våra moderna samhällen. Yttrandefriheten är demokratins syre. Utan yttrandefrihet kommer vår livsstil att gå förlorad.

Jag anser att det är vår skyldighet att bevara arvet från de modiga, unga soldater som stormade stränderna i Normandie. De befriade Europa från förtrycket. Dessa hjältar kan inte ha dött förgäves. Det är vår skyldighet att försvara yttrandefriheten. Som George Orwell sa: ”Om frihet betyder något överhuvudtaget, betyder det rätten att berätta för människor det som de inte vill höra”.

Mina damer och herrar! Jag tror på en annan politik. Det är dags för förändring. Vi måste skynda oss. Vi kan inte vänta längre. Tiden löper ut. Om jag får citera en av mina amerikanska favoritpresidenter. Ronald Reagan sa en gång: ”Vi måste agera i dag för att bevara morgondagen”. Det är därför jag föreslår följande åtgärder, och jag nämner endast ett fåtal, för att bevara vår yttrandefrihet:

För det första måste vi försvara yttrandefriheten. Den är den viktigaste av våra friheter. I Europa, och utan tvivel i Nederländerna, behöver vi något i likhet med det första tillägget i den amerikanska konstitutionen.

För det andra måste vi få ett slut på och göra oss av med kulturrelativismen. Till kulturrelativisterna, shariasocialisterna, säger jag stolt: Vår västerländska kultur är mångfalt överlägsen den muslimska. Var inte rädda att säga det. Du är inte rasist när du säger att vår egen kultur är bättre.

För det tredje måste vi sätta stopp för massinvandringen från de muslimska länderna. Därför att mer islam betyder mindre frihet.

För det fjärde måste vi utvisa kriminella invandrare, och vi måste utvisa kriminella med dubbelt medborgarskap som fått sitt medborgarskap återkallat. Och det finns många sådana personer i mitt land.

För det femte måste vi förbjuda uppförandet av nya moskéer. Det finns tillräckligt mycket islam i Europa. Uppförandet av moskéer i västvärlden ska i synnerhet upphöra eftersom de kristna i Turkiet, Egypten, Irak, Iran, Pakistan och Indonesien behandlas illa.

Och sist men inte minst måste vi göra oss av med alla de så kallade ledarna. Jag har sagt det tidigare: färre Chamberlain, fler Churchill. Låt oss välja riktiga ledare.

Mina damer och herrar! För den tidigare generationen, till vilken mina föräldrar hör, står ordet London för hopp och frihet. När mitt land ockuperades av nationalsocialisterna gav BBC en daglig glimt av hopp i mitt land, i mörkret av nazisternas tyranni. Miljoner av mina landsmän lyssnade till sändningarna, i lönndom. Orden ”This is London” var en symbol för den bättre värld som snart skulle komma.

Vad kommer att sändas om fyrtio år? Kommer det fortfarande att vara ”This is London”? Eller kommer det att vara ”This is Londoninstan”? Kommer det att ingjuta hopp i oss? Eller kommer det att signalera värdegrunden från Mecka och Medina? Kommer Storbritannien att stå för underkastelse eller ståndaktighet? Frihet eller slaveri? Valet är ditt. Och i Nederländerna är valet vårt.

Mina damer och herrar! Vi kommer aldrig att be om ursäkt för vår frihet. Vi kommer och ska aldrig ge vika. Och, som en av era tidigare ledare faktiskt sa: Vi kommer aldrig att ge upp.

Friheten måste råda, och friheten kommer att råda.

Tack så mycket.

Följ min blogg med bloglovin

Ny höjdpunkt i SVT:s försök att hjärntvätta svenska folket

april 9, 2010 14 kommentarer

Min skribentkollega Julia Caesar bidrar med sin analys av Landskronatraumats efterdyningar i media. Hon publicerar sig även på Snaphanen. Men det är viktigt att hennes analyser även kommer en svensk läsekrets tillgodo.

I SVT:s ”Gomorron Sverige” den 7 april samtalar Sydsvenska Dagbladets politiska chefredaktör Heidi Avellan och Landskronas kommunalråd Torkild Strandberg (fp) om mordet i Landskrona. Detta är en ny absolut höjdpunkt i medias hjärntvättningskampanj! Får inte missas!

Heidi Avellan påstår utan att blinka att mordet i Landskrona bara är en enstaka händelse som kunde inträffa precis var som helst. Det har ABSOLUT ingenting med invandrings- eller integrationspolitik att göra eller att den misstänkte gärningsmannen är invandrare. ”LANDSKRONA ÄR SPECIELLT”. Ja, det kan man ju hålla med om.

Hon förfasar sig över att en sverigedemokrat har uppgett den misstänktes identitet i sin blogg. Det är uppenbart att det är sverigedemokraten som är den verklige brottslingen, inte mördaren. Inte ett ord om att etniskt svenska misstänkta brottslingar regelmässigt hängs ut med namn och bild i svenska media långt innan de är dömda.

”Sinnet rann för en människa, VI VET INTE HUR HAN MÅDDE”, säger Avellan.

Om han mådde lite dåligt var alltså brottet ingenting att hänga upp sig på?

Till och med programledaren Lotta Bouvin, som måste anses tillhöra de politiskt korrektas skara, ser påtagligt skeptisk ut när Avellan maler på som värst. Hon försöker ställa motfrågor, men ger upp inför Avellans ordmassor och skräcködleattityd.

Avellan har vid flera tillfällen dokumenterat ett glödande hat mot Sverigedemokraterna. Hon missar inte ett tillfälle att ösa ut sin avsky mot dem, och då ska man ha klart för sig att Avellan förutom sin egen maktposition på Sydsvenskan närmast har klippkort till den politiska panelen i SR:s ”Godmorgon Världen” och är flitigt anlitad av hela medievärlden.

När en journalist utmärker sig på det här rabiata sättet kan man ana djupt personliga motiv. Heidi Avellan är själv invandrare från grannlandet Finland. Om jag inte misstar mig tillhör hon den finlandssvenska minoriteten som är mycket hårt klämd av den finsktalande majoriteten i Finland och ständigt får se sina positioner tillbakaträngda. En identifikation med invandrare och i synnerhet förtryckta minoriteter är alltså inte inget förvånande. Det som förvånar är att en person som ska föreställa intellektuell inte är mer medveten om sina egna drivkrafter.

Som bloggägare lägger jag HÄR till en länk som ger statistik över hur stor risk det är att i Malmö bli överfallen av en etniskt svensk i förhållande till risken att bli överfallen av en icke etnisk svensk. Uträkningarna kan tyckas invecklade. Jag rekommenderar l å n g s a m
l ä s n i n g !

Följ min blogg med bloglovin

De farliga makthavarna

april 5, 2010 33 kommentarer

Den 4 maj utkommer dansken Mikael Jalvings nya bok ”Mig og Muhammed”. I intervjun i denna länk utförd av Lars Hedegaard beskriver Jalving sitt uppvaknande ur sitt bekväma och bekymmersfria liv till att få insikt om vad som håller på att hända med samhället, att det fria ordet i allt högre grad inskränks och hur vi i väst förnekar detta, De väljer att ”skjuta pianisten”, dvs. att beskylla dem som tar upp detta fenomen för att vara främlingsfientliga i stället för att ta reda på fakta. Jalving bloggar även i Jyllands-Posten, för er som vill läsa mer av honom.

Jalving pekar på det som i Sverige har kommit att kallas för beröringsskräck. Denna är viktig att belysa ur en psykologisk aspekt, då förklaringen till den kan ge en orsak till varför den politiskt korrekta intellektuella eliten fungerar som den gör. När företeelser i samhället analyseras kokar allting slutligen ned till de psykologiska faktorer som kännetecknar människan.

Mikael Jalving säger i intervjun med Lars Hedegaard:

Vi måste komma ihåg att de intellektuellas insats under 1900-talet inte har varit någon framgång, tvärtom. Det finns inget slut på de grymheter som har intellektuell legitimitet, och de lögner som de har bidragit till att sprida utomlands. Tänk bara på de totalitära ideologier som har motiverats av intellektuella, filosofer, konstnärer, forskare, journalister. Intelligens eller hög utbildning är ingen garant mot fanatism och extremism. Det är bara något som vi, den utbildade och pladdrande klassen tror.

Snaphanen.dk kommenterar pseudonymen Julia Caesar detta på följande vis:

Till hans ekonomiska, kulturella och sociala perspektiv vill jag foga ett psykologiskt.
Högutbildade, intellektuella människor – den akademiska och politiska eliten – har ofta de starkaste psykologiska försvarsmekanismerna. Deras intellektuella utveckling har skett på den känslomässiga utvecklingens bekostnad. Hjärna har skilts från hjärta, ibland till den grad att hjärna och hjärta inte kommunicerar med varandra utan är åtskilda inom personligheten.

Under tidig barndom grundlägger vi våra psykologiska försvar utifrån vad vi behöver för att överleva. I en känslokall, ensidigt intellektuell miljö grundläggs intellektuella försvar, samtidigt som intellektuell förmåga och prestationer belönas. I en miljö där alla sorters känslor får finnas har barnet – väldigt förenklat uttryckt – möjlighet att utvecklas till en harmonisk person utan invalidiserande psykologiska försvar.

Det är inte svårt att se att de styrande eliterna i påtagligt hög grad utgörs av känslomässigt handikappade personer med glapp mellan hjärna och hjärta. En höggradigt intellektuell identitet med starka psykologiska försvar är för sin existens beroende av rigida tankesystem som till stor del bygger på illusioner. Man kan se dem som en sorts psykiska korsetter som förhindrar ångest och håller personen uppe.

En sådan illusion är uppfattningen om den världsomfamnande Godheten, det vill säga tron att vi är skyldiga att ta hand om världens samtliga nödlidande människor – vilket inte är möjligt. Den sortens illusion kan bland annat ses hos företrädare för vänsterpartier, Amnesty, Röda Korset, Rädda Barnen och andra. I själva verket är det fråga om en patologisk godhet, eftersom den inte är äkta utan kännetecknas av att den betalas av andra än själva godhetsutövarna.

Ytterst handlar det om att bedöva och gottgöra en skuld som många intellektuella personer känner för att de existerar och – vilket de upplever som ännu värre – har det bra.

De här faktorerna är en av orsakerna till att stora delar av samhällets högutbildade elit omfamnar totalitära ideologier som marxism-leninism och islam. De totalitära tankesystemen erbjuder en lättnad i friheten från självständigt tänkande. Dessutom erbjuder de en känsla av kontroll, vilket kan kännas lockande om man anar att man bär på nedtryckta och förbjudna impulser och känslor.

För den intellektuella elit som det här handlar om passar det perfekt som handen i handsken att förneka sin egen kultur och praktisera ett nationellt självhat. Känslan för det egna landet och den egna kulturen är, som Roger Scruton skrev nyligen, en förlängning av känslan för det egna hemmet. Eftersom många intellektuella har hämmats i sin känslomässiga utveckling har de aldrig frigjort sig från föräldrarna och hemmet utan befinner sig i ett permanent pubertetsuppror mot hemmet och familjen. Detta uppror överför de på sin kultur och sin nationella tillhörighet.

Slutsats: Vi ska inte vänta oss att den högutbildade intellektuella eliten ska gå i spetsen för en sund samhällsutveckling. De bär i många fall på psykologiska mekanismer som hindrar dem från att se och tänka klart.

Makteliten och de intellektuella står alltså inte för lösningen, utan är en del av problemet. Flagranta exempel är ledande politiker som uttalar sig nedlåtande om Sverige och svenska seder:

Reinfeldt: ”ursvenskt är endast barbariet
Sahlin: ”Vi har midsommar och såna töntiga saker

… och sist men inte minst, EU-minster Birgitta Ohlsson, som gärna ser att Sverige avskaffas!

Danmark är ett föregångsland som borde tjäna som förebild för Sverige. Det är uppenbarligen där den pluralistiska debatten finns.

Följ min blogg med bloglovin

Lars Vilks goes folklig

april 1, 2010 9 kommentarer

Lars Vilks gav från början intrycket av att vara en kuf, en udda och fåordig figur. Hans påstående att rondellhunden alls inte var ment att röna denna uppmärksamhet stärks av hans tillknäppta image.

Han har förvisso visat sig vara en utmärkt skribent. Hans bloggtexter är välskrivna och hans bok har rykte om sig att ha ett högt läsvärde. Texterna vittnar om ett skarpt intellekt som hans enkla framtoning ingalunda flaggar för. Men historien är på väg att ändras. Söndagen den 21 mars deltog Vilks i nöjesprogrammet Parlamentet. För första gången sågs han le.

Kom dock ihåg att det alls inte är någon rolig historia som Vilks går igenom. Han har ett dödshot vilande över sig. Han har blivit påhoppad av massorna och många tongivande personer kan även påstås ha svikit honom. Han har sin fulla rätt att framträda under största allvar.

Men det finns en annan sida hos Lars Vilks som börjar framskymta. Och man måste säga att han verkligen bjussar på sig. Den 25 mars var Vilks inbjuden till Viggo Cavling på Spy Bar, en scenisk intervju som jag återger delar av för att ge er ett smakprov på Vilks utveckling till att bli folklig, ja, varför inte rent av folkkär?

Cavling: Världens mest kända konstnär … du har stora likheter med Jesus.
Vilks: Ja, det var ju efter vår död som det gick riktigt bra för oss.
Cavling: Men Jesus levde ju också under dödshot … från Pontius Pilatus …
Vilks: Skillnaden mellan Pontius Pilatus och Jihad Jane är att det är bara en av dom som kan vara julvärd i TV3.
Cavling: Hade du en politisk agenda?
Vilks: Jag är politisk oskuld. Men nu har jag lärt mig allt! Dessa debattörer debatterar mest för sin egen skull och för att vinna sina egna politiska poänger. Konstprojektet har avslöjat vad som pågår under en debatt. Men varför är det så kontroversiellt? Är det farligt att debattera dessa saker? Projektet fungerar alltså bra. Vissa säger i debatten: ”Det är bra att detta debatteras men det behövs en värdigare utgångspunkt”. Rondellhunden är alltså inte värdig. Men utgår man från något värdigare blir det ingen diskussion för då blir det ointressant. Medierna vill ju ha sensationerna.
Cavling: Berätta om Jihad Jane.
Vilks: Jihad Jane har gett amatörterrorismen ett ansikte. Al-Qaida jobbar med trotyl så när Jihad Jane går igång blir det inget kvar […] Hon har sökt medborgarskap i Ladonien, landet kring Nemesis. Hon är medborgare så vi har kommit varandra närmare och närmare, nästan för nära. Nu har vi skärpt bevakningen i Ladonien.
Cavling: Du har sagt att alla krig kommer att äga rum på Internet. Är det så?
Vilks: Vi måste ju ha miljövänliga krig. Det är vi ju överens om. Man får ju bättre bilder än i verkligheten. I verkliga krig händer det inte så mycket. Men vi ser ju bara sammandrag ”best of”. Då är det bara en väntan. På Internet kan alla vara nöjda.
Cavling: Är det roligt att vara mordhotad?
Vilks: Nej, det är bara mitt sätt att framställa sakerna. Jag skapar konst. Det är inget kul. Jag tvingas till att vara med i TV4 i Parlamentet. Mina konstnärskolleger säger att ”det skulle jag aldrig förnedra mig att göra”, men det får ju jag.
Cavling: Hur är det att vara konstnär?
Vilks: Konstvärlden är homogen och fördomsfull […] Underskattning är det bästa man kan få. Mot Guillou vann jag grundat på underskattning. Den positionen kan jag utnyttja. Men det går inte att ångra något, det blir bara belastande och slutar i självmord.
Publikfråga: Vad tyckte du om skämten i Parlamentet?
Vilks: När amatörer ska provocera tar de i lite mer än vad som behövs. Det blir mer sexuellt. Guillou var på samma sätt. Han körde med mycket sex, homofili m.m.

Vilks utsatta läge ska inte alltså underskattas. Men han visar ändå prov på en okokt (galg)humor.

Cavling: Har det här lagt sig om tio år?
Vilks: Den som har fått en fatwastämpel blir aldrig av med den. Den som vill tjäna pengar kan skära av min strupe, men tänk på att ni måste skatta för pengarna.
Cavling: Kommer du att dö lycklig?
Vilks: Ja, det kommer jag att göra men det är en väldigt liten sak. Att dö är så otroligt banalt.

Jag avslutar med att citera Vilks uttalanden i en intervju i finsk television den 31 mars:

Det går inte att undvika att kulturerna kommer att krocka vid någon tidpunkt, och multikulturalismen ger då inga lösningar på dessa saker. Jag tror att det konceptet långsamt dör bort. Det har sett sina bästa dagar. Det är ett politiskt spel som använder den här integrationsfrågan. Det viktiga är när folk anländer hit att de presenteras regler. Dessa är vad som gäller här och de måste godtas.

Följ min blogg med bloglovin